Introduktion
Vi sysslar alla med Magic av olika anledningar. Vissa gör det för att det är kul att samla, andra gillar att spela väloljade maskinerier till segrar och berömmelse, medan några av oss föredrar att sitta hemma och ta en öl till draften med barndomsvännerna. Många som jag presenterat Magic för har tyckt att det är ett roligt spel, men att det är dyrt att spela utanför köksbordet. Ett playset av en Standard-staple kostar lika mycket som ett helt brädspel, vilket gör att alla constructed-format har relativt höga trösklar att ta sig över för en som börjar spela. Att drafta kostar pengar varje gång, vilket är särskilt frustrerande för en person som inte spelar constructed och kan använda korten efteråt.
Låt mig med dessa erfarenheter som bakgrund att introducera ett format som föddes i min kamrats Affes (
vapour) huvud en gång för länge sedan, och som i söndags spelades för första, men absolut inte sista gången:
Macklemore!
Reglerna
Vad gör Macklemore till formatet som är djupt, öppet för innovationer och samtidigt snorbilligt (och därmed i bästa Thrift Shop-anda)? Reglerna, som är starkt inspirerade av folkrace, ser ut som följer:
1. Din lek måste innehålla minst 40 kort, du får även ha en sideboard på maximalt fem kort
2. Du får maximalt ha fyra exemplar av varje kort, exkluderat basicländer
3. Alla kort i magics historia är legala, utom kort som inkluderar ante
4. Alla spelare tar med sig en booster av det senaste setet som inköp i turneringen
5.
När turneringen är slut, så får du skriva ner namnet på den spelare vars lek du vill köpa (basicländerna ingår ej). Ifall flera personer vill köpa samma lek, lottas den ut till en köpare. När du köpt en lek, får du inte köpa någon fler. Det är ej tillåtet att köpa sin egen lek. Lekarna kostar sedan exakt 30 kronor att köpa!
Läs det sista stycket igen, och särskilt dess sista mening. Dessa faktum innebär följande saker:
1. Ifall du går bra, kommer du med stor sannolikhet att få möta en optimerad version av din lek nästa gång
2. Du vill inte spela en lek med för dyra kort, eftersom du garanterat kommer att tvingas sälja den för 30:-
3. Det enda pimpet som är rimligt att spela i Macklemore är Alpha-basics eller GURU-länder
Nybyggarkänsla, formatfunderingar och lekbygge
När Affe berättade om detta format och att det skulle spelas en turnering, så snurrade mitt huvud av alla möjligheter som Macklemore innebär. Jag var på semester på Öland, och det enda som dök upp i huvudet när jag och min sambo solade på stranden var febriga tankar som ”är Door Keeper tokbruten?” och ”är 3 i dig snabbaste klockan i formatet?”. Efter att ha filosoferat och klurat en massa kring vad jag trodde skulle vara det viktigaste i Macklemore, så kom jag fram till följande initiala truismer:
1. Monofärgade lekar borde vara billigast och stabilast
2. Mill borde vara en av de starkaste arketyperna i ett vakuum, då dessa kort generellt är billiga och formatet spelas med 40-kortslekar
3. Det starkaste kortet du kan få tag på för en krona är
4. Blått kan hantera alla sorts permanenter och kan även kontra spells
Med dessa faktum (nåja) i ryggen, så började jag bygga en lek med målet att milla ut mina motståndare. Frågorna som jag försökte besvara var följande: Hur kan jag snabbt milla ut mina motståndare som spelar gubbtäta aggrolekar eller bränn? Hur hanterar jag samtidigt eventuella midrangelekar och kontrollbyggen? Och hur bryter jag mirrorn?
Kommer ni ihåg ? Denna lilla gulliga 0/2:a för
utgjorde mitt viktigaste win-condition. Eftersom krabborna inte krävde någon manakostnad för att aktivera deras förmåga, så fungerade det utmärkt att spela dem i en reaktiv lek med kontringar. Resten av leken fylldes med lite olika milleffekter (de flesta inte särskilt bra annat än efter bräda), studs samt några . Denna sammansättning var långt ifrån optimal, men det är lite av charmen med formatets ”man tager vad man haver”-mentalitet.
Det tydligaste exemplet på detta är nog lekens enda , som i den här leken är strikt sämre än en vanlig och dessutom dyrare. Tyvärr hittade jag inget annat studs för
i mina korthögar, så det fick duga ändå. Brädan innehöll två rena metakort, en för att kunna vinna mirrorn, samt en för att kunna besegra den förmodade brännleken. De övriga slotsen fylldes av en extra kontring, en extra kryssning samt en stämnings- ifall kurvan skulle behöva sänkas något. Observera att denna lek byggdes ihop på ca 30 minuter utan speltestning, och att den endast innehöll kort jag hade liggandes hemma:
Macklemoreturnering #1
Söndagen kom, och efter att ha hjälpt
petrusvestberg att flytta så satte sig sju glada magiker och sir Bye-alot för att göra upp om sju boosters och evig ära. Metat såg utöver min (p)-lek ut som följande:
Vapours Vägglek:
marcusalms Affinity-lek:
Slowpoke42s RDW:
petrusvestbergs Svartvita gubbröra:
Remenis Midrange-monster:
desils Therosdoftande midrangelek:
Som den uppmärksamme läsaren kan se så fanns det tre monofärgade lekar, två Guild-lekar samt två Shard/Wedge-lekar. Arketyperna som främst var representerade var aggro och midrange, medan Millwall-leken skulle kunna kategoriseras som synergi/kombo.
Jag kan tyvärr inte ge en mer noggrann beskrivning av mina matcher på grund av obefintliga anteckningar, men här kommer i alla fall några snabba referat av matcherna:
Runda 1: Petrus med Orzhov Warriors
Jag får i samtliga matcher tidigt ut en eller två , men lyckas i den första inte riktigt milla slut på Petrus bibliotek. Istället slår han ihjäl mig med små arga svartvita krigare från Tarkir, good beats! I de två andra matcherna kan jag snabbt milla ner hans bibliotek och med hjälp av studs och kontringar hålla hans små arga män borta från mitt liv länge nog för att vinna. 2-1(1-0)
Runda 2: Birger med Devotion to Rakdos
Birgers nästan monosvarta midrangelek med Grey Merchants of Asphodel och vänner hinner knappt komma igång innan det är slut. Det blir lite farligt när han försöker kopiera sin med , men då har jag påpassligt en uppe, som sedan följs av en massa -triggers, studs och kontringar. Match två är en formalitet, Birger drar väldigt långsamt och har inget bibliotek kvar runda fem. 2-0 (2-0)
Runda 3: Affe med Millwall
Här blir det en intressant duell, där bägge spelarna har som syfte att milla ner kort i Affes grav, han spelar nämligen , , Door Keeper samt en massa andra väggar för en massa mill och orimliga mängder spindlar. Match ett vinner jag då jag helt enkelt millar ut honom snabbare än han kan interagera med mig, trots att han spelar en sent som jag har kontring för. Match två vinner Affe på beat down, där jag inte lyckades dra något relevant (valfritt land), utan istället topdeckade Jace’s Erasure. Match tre slutar med att jag millar ner honom tidigt genom två krabbor, som tillsammans med studs och kontringar hindrar honom från att göra särskilt mycket.
Runda 4: Christoffer med Den monoröda fasan
Christoffer spelar en mycket aggressiv och crittertät version av RDW med , , och Hordling Outburst. Jag vinner en av matcherna med två liv kvar, förlorar en med noll kort kvar i Christoffers bibliotek, samt får storstryk i en av matcherna. Tyvärr såg jag aldrig min inbrädade , men det är tveksamt om det räckt ändå. Hyperaggro verkar vara en riktigt dålig matchup för mig, vilket inte var särskilt oväntat.
Trots förlusten i sista matchen vann jag hela turneringen, och fick därför fyra boosters i pris. Lustigt nog vann jag lottningen för att köpa Christoffers lek, och han vann i sin tur lottningen om min lek. Affe, Birger och Petrus fick behålla sina lekar, medan vi övriga glatt fick sälja av våra kreationer för 30 friska riksdaler per person.
Efter att ha spelat den första Macklemore-turneringen så kan jag konstatera följande:
1. Jace’s Erasure är minst tusen gånger sämre än ett
2. De flesta midrangelekarna hade ingen chans mot , och (LOL)
3. var ett hus och hade kunnat spelas som playset utan alltför stora problem
4. Jag borde verkligen letat mer noggrant i lådorna efter ful-fetch som och , dessa hade gjort leken betydligt starkare för en liten extra kostnad
Ett föränderligt meta och framtiden
Inför nästa turnering så kommer jag definitivt att vara förberedd på att möta lekar med mill och att hantera lekar med många gubbar, då de flesta lekarna försökte vinna på dessa sätt. Det ska bli intressant att se om Mill fortfarande är en stark arketyp, eller om det balanserar ut sig självt om tillräckligt många spelar arketypen eller planerar för den. Billiga sweepers som Rolling Tremblor torde också vara ytterst spelbara, med tanke på att så många lekar spelar med tokens och andra aggressiva strategier. En arketyp som jag är lite förvånad över att den inte dök upp är Infect, eftersom den i princip bara består av commons för några kronor styck och borde vara riktigt explosiv.
I slutändan så är det dock inte metaspelet som är det intressantaste, utan att se ifall det går att vinna med lekar som är byggda kring kort som , eller .
Props:
Affe, som kom på formatet
Birger, Petrus, Christoffer, Marcus och Rikard som kom och spelade
, eftersom den är söt men farlig
Slops:
Jag, eftersom jag frivilligt byggde en lek som innehöll Jace’s Erasure. Den gör ju INGENTING!!!
Casual
Via svenskamagic.com
206,-
Manakurve
Fargefordeling
Av: 
