När jag inte slår ihjäl tid på meningslösa forumbråk skriver jag en del på flera olika projekt: ett vampyrlajv som kommer att bli jävligt fett till Sydcon, en artikel till nästa pappersnummer av Mana pool, texter till vad som förhoppningsvis blir ett demo snart och på några kolumner till en större svensk dagstidning.

På nätet stod det att registreringen skulle vara mellan nio och tio men ingen hade kommit än förutom vi och domarstaben som glatt informerade oss om att de räknade med att ha alla registrerade runt elva. Och eftersom Swebus ägs av ett gäng dvärgar fick jag hemska, klaustrofobiska trauman när knänen liksom fastnade i ögonhöjd i sätet.

Naturligtvis är duscharna helt öde, men vad hade ni väntat er på ett rollspelskonvent? Poya och Linköpingsgänget tyckte det var bättre att hänga lite utanför tåget istället för att gå ombord. Om det var något som var helgens tema så var det att när man trodde att inget kunde bli sämre så bevisade kållereds spel att det kunde det visst det. Att domaren inte fattar hur deras inbytespolicy kan ha något att göra med att de har slut på Time Spiral är för mig ett bevis på att man fortfarande idag kan driva en Magicbutik framgångsrikt utan att behöva kunna något alls om ekonomi, administration och dylikt.

Eftersom jag inte har något liv men däremot en väldig kärlek till Microsoft Excel (I feel dirty) för att inte tala om att Ben Bleiweiss är min idol så passade jag på att mala lite siffror och kom fram till följande intressanta fakta: Melchidezek försökte äga mig i ämnet hebreisk translitterering, vilket får mig att tro att han inte har tittat särskilt noga på min meritlista. Vi kommer snabbt fram till att Ernst-Hugos roll i "Riket" av Lars von Trier, Doktor Helmer, har så rätt i allt han säger om att Danmark är ett sketet land. Väl tillbaka i kön påpekar Dolmen att det är mycket lättare att komma in i landet om man inte reser tillsammans med Persson och hans Bin Laden-skägg.

När jag draftade upptäckte att det fanns få mickelkort och få monsterkort, så jag körde på att ha så många snabba slagare som möjligt. Sidbrädan (härifrån och framåt bara kallad "brädan") Jhovall Queen, Frisparkar och hörnor är en specialitet, eftersom dessa inte tarpå krafterna, bara snabbt upp och ta en eventuell retur, går med upp i anfall.

Martin Cederkrantz har fått stryk av en kille med Barbarian Lunatic i sin lek. Tore försöker övertyga honom om att glad påsk är att nytt påfund och att man talar för lite om döden nu för tiden. Det är lugnt, jag hade Exile på handen! Ser ni en Leveler måste ni utropa ”OMG A 10/10 BROKEN ROFFELMJAU” tre gånger så alla förstår att du är en i gänget. Efterhand så framstår det här kanske som ”Gothrockare som spelade magic ett tag men kom på att de var för dåliga”:s topp-5-favvo-kort.

Vid ett tillfälle dömde jag tio turneringar samtidigt, vilket är jobbigt för koncentrationen. Fan vilken mätt domare! Stolarna är i näst intill psykotisk ordning. Vi hann dock bara gå tio steg innan Dolmen rusade in i en gränd och vräkte ur sig den största och mest kompakta spya jag någonsin sett mot en kyrkvägg.

Den månad som Magic-Expansionen MERCADIAN MASK kommer ut är Oktober och inget annat. När vi kommer ut från butiken drar någon ett dåligt skämt om Spiral-block Constructed. Vi käkar på MacDonken på kvällen och följer upp det med bio (jättedålig film, Mystic River) medan Lovre got lucky på hotellrummet med en snygg syster till en av de italienska magicspelarna. Vi pratar barns och Boråsboende medan Oki röker loss och så småningom anländer vi till Lund, denna smältdegel av pangermanska influenser.

Jag fick värma nudlar på elementet och bygga om ett fönster + gardin till kyl, det var hyfsat kallt i Norge med. Filles största insats var iofs att han kom på lagnamnet och skrev ner vår kortpool, men det var fan kul ändå. Nåja, löser en sådan biljett i alla fall och sätter mig och läser om aritmetikens utveckling under Maya-perioden.

Nu bytte vi ut Marie emot Lejon som var på besök också. Vi försöker tvinga honom med våld, men tydligen så är han nåt slags atlet och har mer kondition än både en överviktig föredetting och en helg-alkoholist så vi får ge oss med skammens rodnad brinnande i kinderna. Jag överväger att be Sjöbesten att äta upp mig, men kommer fram till att jag gärna dör lite mer originellt.